Välkommen!

Denna sida är tänkt som en inspirations- och informationskälla för er som gillar ekologiskt, vill laga mat till era barn själva och undvika onödiga tillsatser.

Använd rubrikerna ovan och till vänster för att navigera på sidan.

Denna sida hette tidigare alternativbarnmat.se. Jag uppdaterar sällan denna blogg numera då det finns så många andra bra sidor om ämnet nuförtiden. Utforska gärna alla länkar!

Mer om hemsidan och dess uppkomst här.

Börja smaka

Livsmedelsverket och WHO rekommenderar att man ger enbart bröstmjölk, alternativt ersättning om man inte kan eller vill amma, som näringskälla till 6 månaders ålder. Från 6-8 månader anses barnet behöva mer vitaminer och mineraler än vad som finns i bröstmjölken, framför allt järn och c-vitamin och det är härmed dags för mat. Smakportioner kan man börja med som tidigast vid 4 månader om bebisen är nyfiken och vill ha, men det finns inget behov förrän vid 6 månader. Vill man ge ekologisk ersättning finns Holle (säljs i Ekologiska barnmatsbutiken och Ekolådan) och Hipp. Holle har även en komjölksfri ersättning baserad på getmjölk.

Personligen började vi tidigt med smakportioner med första barnet, då jag inte kunde helamma och ville bli av med ersättningen så fort som möjligt. Det kändes bättre att ge hemmagjord mat än industripulver. Med andra barnet har amningen fungerat och vi har vi tagit det lugnare och börjat med smakportioner vid ca 6 månader.

Potatis är bra att börja med. Koka en ekologisk potatis med skal (så bevaras vitaminerna). Använd så lite vatten som möjligt, så att det precis täcker potatisen, eller ångkoka. Skala potatisen, skär den i små bitar och pressa i en vitlökspress eller genom en sil. (Potatis blir lätt klistrig av att mixas.) Blanda med lite av kokvattnet och lite bröstmjölk (eller ersättning).
Potatis är ett livsmedel som besprutas mycket så även om man inte köper allt ekologiskt är potatis värt att prioritera. Använd inte gröna potatisar.

Sen kan man fortsätta med andra grönsaker, exempelvis puré på palsternacka, morot, ärtor, majs, broccoli, blomkål, jordärtskockor eller avokado.

Fortsätt sedan med mosad frukt (rekommenderas inte att börja med då barnet kanske inte sen vill prova grönsakerna som inte är lika söta och goda...) Riv, mixa eller mosa banan, blåbär, hallon, björnbär, äpple, päron.

Det är bra att ge samma sak ett par dagar i rad innan man fortsätter med nästa, dels för att barnet ska vänja sig och dels för att upptäcka eventuella överkänslighetsreaktioner.

Hur mycket? Ca en tesked är lagom mängd att börja med, öka sedan mängden sakta. Färsklagad mat är bäst men småbarnslivet är inte alltid så enkelt (oftast inte faktiskt..) så för att göra det smidigare kan man göra puréer och frysa in i iskubslådor. Sedan kan man ta ur kuberna och lägga dem i plastpåsar. (Potatis fungerar dock inte så bra att frysa om det inte blandas med något annat.) Värm de frysta bitarna långsamt i kastrull. Undvik teflongrytor.

Gluten bör enligt gällande rekommendationer introduceras långsamt under amning för att minska risken för intolerans. Det viktigaste verkar inte vara när man introducerar gluten utan just att det sker under amning. Havre innehåller mindre mängder gluten och är bra att börja med men barnet bör även successivt få prova vete, korn eller råg.

Komjölk bör ej ges i större mängder till spädbarn, dels för att det innehåller mycket lite järn och tar plats från andra mer järnrika livsmedel och dels för att protein- och saltsammansättningen inte är lämplig för små barn. Vid vilken ålder man bör introducera komjölksprodukter för att minska risken för allergi är omtvistat. Tidigare har man rekommenderat att vänta med mjölk och ägg för att minska risken för allergi men det finns nyare studier som tyder på att det är precis tvärtom och att både ägg och mjölk med fördel liksom gluten introduceras tidigt (runt 6 månader) och under amning. Diskutera med bvc om det finns allergi i familjen.

Det överdrivna intaget av mjölkprodukter som vi har i Skandinavien kan man dock överhuvudtaget ifrågasätta. Dels därför att man i större delen av världen klarar sig utmärkt utan dessa mängder mjölk och dels då våra mjölkprodukter är så bearbetade och kemiskt processade i och med krav på homogenisering och pastörisering. Detta påverkar dess innehåll och det finns mycket som talar för att dess innehåll av dysfunktionella proteiner kan kopplas till mångda av den industriella världens sjukdomar, som till exempel allergier, autoimmuna sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar. Vid val av mjölkprodukter är ohomogeniserade mjölkprodukter att föredra. Deras fetthalt varierar naturligt under året. Exempel på ohomogeniserade mjölkprodukter är Gammaldags mjölk och Fjällfil, båda är dessutom ekologiska.

Ett intressant sätt att introducera mat för små barn är BLW - baby led weaning. Läs mer om det exempelvis här. Jag har personligen inte provat det och skriver därför inte om det.

CA 6-8 MÅNADER

Efter hand kan man börja ge lite större portioner och man bör också lägga till fett i varje måltid, tex 1 tsk osaltat smör, kallpressad rapsolja eller kokosolja.  Använd ekologisk kokosfett, inte det traditionella silverpaketet och undvik margarin.

Man kan också börja låta barnet hålla i och suga på till exempel smörgåsrån eller majskrokar för att stimulera ätmotoriken. Däremot är kex näringsfattiga så det får ej ersätta annan mat. Tidigare innehöll rånen transfetter men det har Göteborgskex numera tagit bort.

Om man fortsätter amma behöver man inte ge särskilt komplicerade måltider, det räcker med enkla grönsaks- och fruktpuréer med kokosolja, smör eller rapsolja.

CA 8-10 MÅNADER

Nu bör man låta barnet få prova lite grövre konsistens för att lära sig tugga, även om det inte fått tänder än. Mosa med gaffel istället för att mixa.

Man bör också så småningom börja ge barnet färska grönsaker, tex finriven morot eller finhackad tomat till måltiderna.

Låt barnet dricka vatten till maten för att vänja sig vid det. Bland kallt och kokt vatten till rumstemperatur.

SMÅ BARN BÖR INTE ÄTA

• Salt (deras njurar är inte redo för det)
• Socker
• Spenat, rödbetor, grönkål, nässlor och bladselleri (innehåller nitrat som kan omvandlas till nitrit och påverka blodets syretransport)
• Opastöriserad mjölk (innehåller bakterier som små barns magar inte klarar av)
• Honung (kan innehålla botulism-bakterier som kan ge förlamning)
• Nötter (vänta med det med tanke på risk för att sätta i halsen)
• Lätt/lightprodukter, barn behöver fettet och lättprodukter innehåller dessutom ofta tillsatser.

ATT TÄNKA PÅ VID TILLAGNING

• Ångkoka gärna grönsaker! Så bevaras så mycket som möjligt av deras vitaminer och mineraler. (De blir dessutom mycket fastare och godare i konsistensen, jämför en ångkokt broccoli med en kokt i vatten.)
Ångkokningsinsats finns att köpa för billig peng i de flesta butiker som säljer köksredskap.
• Om du kokar i vatten - använd inte mer vatten än att det precis täcker grönsakerna, och använd så mycket som möjligt av det att späda med så får du med det mesta av vitaminerna.
• Kolla alltid temperaturen på maten, om barnet bränner sig kan det vara svårt att få det att äta sen.
• Kyl ner maten så snabbt som möjligt efter tillagningen för att undvika bakterietillväxt, ställ grytan i kallt vatten i diskhon.
• Använd inte varmvatten från kranen, det kan innehålla koppar från rören.
• Använd gärna gjutjärnsgryta, då tillförs järn till maten.
• Undvik teflongrytor och plastredskap. Mycket plast innehåller PAA, ftalater och PCV som vid upphettning frigör gifter som i värsta fall skulle kunna verka hormonstörande, fortplantningsstörande eller ha neurotoxiska effekter.

 Sist men inte minst - var nöjd! Gör ditt bästa men slit inte ut dig för att vara den perfekta supermorsan/farsan som gör allt rätt. Ingen klarar att stå med hungriga, skrikiga och trotsiga ungar på höften och laga överambitiösa hemlagade eko-middagar. Ibland får man helt enkelt slänga in en barnmatsburk i micron och beställa pizza. ; )

NAPPFLASKOR

Flera studier visar på att bisfenol A som finns i genomskinliga plaster, tex nappflaskor, är skadligt för hälsan även i mycket små doser. Bland annat kan bisfenol A påverka hjärnans utveckling, reproduktionsförmåga, och öka risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Skadorna sker genom påverkan på arvsmassan och är bestående. Här finns lista på märken med nappflaskor utan bisfenol A och här kan du köpa nappflaskor i glas. Ett annat alternativ är Klean Kanteens bisfenol-A-fria rostfria flaskor. De finns i olika storlekar och kan användas både som nappflaska, pipmugg och vattenflaska.
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...