Välkommen!

Denna sida är tänkt som en inspirations- och informationskälla för er som gillar ekologiskt, vill laga mat till era barn själva och undvika onödiga tillsatser.

Använd rubrikerna ovan och till vänster för att navigera på sidan.

Denna sida hette tidigare alternativbarnmat.se. Jag uppdaterar sällan denna blogg numera då det finns så många andra bra sidor om ämnet nuförtiden. Utforska gärna alla länkar!

Mer om hemsidan och dess uppkomst här.

Kolhydrater,fett&protein

KOLHYDRATER

Kolhydrater inkluderar sockerarter, stärkelse och fibrer och förekommer framförallt i bröd, spannmålsprodukter, potatis, frukt och grönsaker. Sedan länge har man ansett att huvuddelen av vårt energiintag bör komma från kolhydrater och inte minst små barns mat baseras på stora mängder kolhydrater i form av gröt och välling. Högt kolhydratintag ifrågasätts dock i ny forskning, då man sett att stora mängder kolhydrater har negativa effekter på vikt, diabetes med mera, och man menar att ’lowcarb-highfat’ (lchf) är den mest naturliga kosten och som människans ämnesomsättning är anpassad till. Många diabetiker och överviktiga vittnar om ur deras liv förändrats sedan de började med lchf, samtidigt är många tveksamma då långtidsstudier saknas och studierna om mättat fett är svårtolkade.

Kolhydratkritisk läsning:
Kostdoktorn
Diskussion om välling - LCHF-anhängare vs Nestlés dietist
Mer intressant vällingkritik
Hellre fettstund än fruktstund - SvD

Livsmedelsverkets kommentar till debatten om olika kostråd: Livsmedelsverket

FETT

Enligt konventionella kostrekommendationer bör vi äta mindre mättat fett och mer omättat. Ca 10% av energiintaget bör komma från mättat fett, ca 10-15% från enkelomättat fett och 5-10% från fleromättat fett. Marknaden har tagit fram en imponerande mängd lättprodukter som spelar på dessa rekommendationer.

Mättat fett finns framför allt i animaliska produkter, såsom kött och mjölkprodukter, och kan delas in i mättade fetter med långa, korta eller medellånga fettsyror. Omättade fetter finns i till exempel avokado, oliver, mandel, många nötter och olivolja. De viktigaste fleromättade fetterna är omega-6 och omega-3 och finns i olika mängd i rapsolja, linfrö, majsolja, solrosolja mm. Läs mer om omega-fetter nedan.

En del forskningsresultat ifrågasätter dock faran med mättat fett och ett nytt kontroversiellt sätt att se på fett har vuxit fram där naturliga animaliska fetter rekommenderas istället för fleromättade fetter och lättprodukter. Fleromättade fetter oxideras mycket snabbare än mättat fett som alltså är mycket motståndskraftigare mot skador av syreradikaler, vilket är en del av bakgrunden till att många istället förespråkar mättat fett. Detta har dock ej anammats av livsmedelsverket som vidhåller sina rekommendationer som tidigare. Debatten är intensiv och det är inte lätt att veta vad man ska tro. De flesta är dock överens om att barn ej bör ges lätt-produkter, dels för att de behöver fettet och dels för att kunna ta upp fettlösliga vitaminer ordentligt. För ett tag sedan kom rapporter om att barnmatsburkar innehåller för lite fett.

Margarin är ett förrädiskt fett som bör undvikas i möjligaste mån. Det innehåller extremt processade oljor, vatten och massor med tillsatser. Att det marknadsförs som ett hälsosammare alternativ till smör är både skrattretande och sorgligt. Läs mer om margarin här.

Kokosolja är ett fett som haft oförtjänt dåligt rykte. Dess positiva effekten beror bland annat på att det innehåller laurinsyra (som även finns i bröstmjölk) som visats ha en skyddande effekt mot infektioner. Kokosolja innehåller också mycket mineraler, framför allt zink, kalium, fosfor, magnesium, järn, B6 och folsyra. Dessutom är det mycket värmetåligt, dvs oxideras inte av samma grad som andra fetter vid upphettning. Det är ett mättat fett men består av medellånga fettsyror som inte har samma negativa effekter som långa fettsyror möjligen har. Ovanstående gäller dock endast ekologisk kokosolja, inte silverpaketet som finns i vanliga kyldisken! Ekologisk kokosolja finns både med och utan kokossmak. Kokosolja fungerar även pga dess antibakteriella och svampdödande egenskaper utmärkt att smörja in bebisars irriterade hud med.



Härdade, eller delvis härdade fetter är vegetabiliska oljor som kemiskt processats för att få fast konsistens. På så sätt fås önskad fasthet, smältpunkt, sprödhet och längre hållbarhet. Vid ofullständig härdning bildas så kallade transfetter, vilka även finns naturligt i små mängder i animaliska livsmedel. Industriellt framställda transfetter har visat sig kraftigt öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar och dubblera risken för kvinnor att få bröstcancer, medan naturliga transfetter snarare verkar vara skyddande. Här finns en lista på produkter med transfetter.

Mer läsning:
NG-gruppen
Dagens Medicin: 'Vissa forskare vägrar släppa sina hypoteser'
DN: 'Fett är inte farligt längre'
Sydsvenskan: 'Mytbildning kring farligt fett'
Kolesterolmyter
Aftonbladet: 'Sluta köpa härdat fett'
DN: 'Livsmedelsverkets inställning är märklig'
Läkartidningen: 'Fettintag och kardiovaskulär hälsa -är vi helt felinformerade?'
Välj Bregott framför Becel för kärl och hjärta (pdf) 
Livsmedelsverkets kommentar till debatten om olika kostråd


OMEGA-FETTER

Omega-3 är ett fleromättat fett liksom omega-6, vilka båda är livsnödvändiga för olika kroppsfunktioner. De behövs bland annat för hjärnans utveckling, immunförsvaret och uppbyggnad och reparation av celler. Omega-3 har visats skydda mot hjärt- och kärlsjukdom, minska risken för barndiabetes motverka/lindra adhd och forskning pågår även om dess effekter på alzheimers och depression.

Fetterna samspelar och det är viktigt att man får i sig lagom mängd av båda. Omega-6 finns i en stor mängd livsmedel och är lättare att få i sig än omega 3 som vi dessutom har svårare att tillgodogöra oss i kroppen. Många hävdar att vi genom modern kost får i oss för mycket omega-6 i förhållande till omega-3 vilket är onaturligt och dåligt för hälsan i många avseenden. De produkter som marknadsförs som omega 3-källor innehåller inte heller alltid den långkedjiga formen av omega 3 som vi kan tillgodogöra oss, utan dess modersyra som vi inte kan använda i någon högre grad.Viss marknadsföring är rent lurendrejeri! Det bästa sättet att få i sig omega 3 är kött från viltfångade eller naturligt betande djur och fet fisk. Väljer man att ge omega-3-tillskott ska man se till att det är av god kvalitet, tillverkat av krillolja och renat från tungmetaller.

OMEGA 3

Omega 3-familjen har antiinflammatoriska effekter på kroppen, motverkar blodproppar, infektioner och cancer. Förenklat så består omega 3-familjen av den kortkedjiga fettsyran α-linolensyra (ALA), och de långkedjiga eikosapentaensyra (EPA) och dokosahexaensyra (DHA). Det är de långkedjiga EPA och DHA som tillskrivs de hälsoskyddande effekterna. ALA är modersyra till EPA och DHA och finns i vegetabilier, till exempel fröer, nötter och kärnor.

ALA → EPA → DHA

Människan kan dock endast omvandla en mycket liten del av ALA till EPA och därför behöver vi få i oss EPA direkt. Växtätande djur och fiskar kan i hög grad omvandla ALA till EPA och intag av animaliska produkter är därför enda sättet för oss människor att få i oss EPA. Omvandlingen av EPA till DHA som vi också behöver kan vi människor göra själva. Tyvärr får djur i konventionell köttproduktion mycket lite ALA i sitt foder (då det är billigare med spanmålsfoder som knappt innehåller omega 3). De enda animaliska produkter som egentligen har en naturlig fettsammansättning, och därmed ett visst innehåll av omega-3, är kött från viltfångade eller naturligt betande djur och fet fisk. Produkter som marknadsförs som omega 3-innehållande innehåller oftast endast ALA och ej EPA eller DHA, och kan därför alltså inte tillgodogöras av människor.


OMEGA 6

Omega 6-familjen har inflammatoriska effekter, är blodproppsbildande, cancer- och infektionsfrämjande. Den består förenklat av linolsyra (LA) som är modersyra till arakidonsyra (AA). Denna omvandling kan vi människor göra själva.

LA → AA

LA finns i överflöd i modern kost i fleromättade fetter från vegetabiliska oljor och margariner. Det finns också rikligt i kött, fisk, fågel och ägg, särskilt om djuren utfodrats med omega 6-innehållande foder som majs- och sojamjöl, vilket ofta är fallet eftersom det är billigt. Trots de inflammatoriska effekterna behöver vi omega 6-fetter, men i liten mängd.

Särskilt viktigt är det att balansen mellan omega 3 och omega 6 är rätt, kvoten ska vara ungefär hälften av varje. Detta eftersom produktionen av omega 6-fetterna AA från LA konkurrerar både med omvandlingen av omega 3-fetterna EPA till DHA och med effekterna av både EPA och DHA, då de använder samma enzymsystem. Alltså: äter vi för mycket omega 6 i förhållande till omega 3 blir produktionen och effekten av långkedjiga omega 3-fetter dålig.

Mer läsning:
Om omega-fetter: NG-gruppen
Om beteckningen ’vegetabiliska fetter’: Konsumentsamverkan

PROTEIN

Proteiner behövs för hela kroppens uppbyggnad, som del i celler, hormoner, enzymer och immunsystemet. Proteiner är uppbyggda av aminosyror, varav 8 stycken är essentiella, dvs vi kan inte bilda dem själva utan de behöver tillföras med kosten. Störst mängd proteiner finns i animaliska livsmedel och är då ’färdigkonstruerade’ i den form vi behöver dem. Men även många vegetabilier är proteinrika och vi kan använda aminosyrorna i dem för att konstruera nya proteiner.

Proteinrika vegetabilier (per 100 g)

Sojabönor torkade  
35.9 mg
Vetegroddar 
29.4 mg
Linfrön 
29.0 mg
Sesamfrön   
26.9 mg
Jordnötter  
25.6 mg
Ost medelvärde   
25.0 mg
Gröna linser  
24.4 mg
Mandel 
24.1 mg
Bönor bruna/vita   
22.2 mg
Havrekli  
18.0 mg
Ärtor torkade 
17.9 mg
Rågkli
15.0 mg
Vetekli    
13.3 mg
Quinoa 
12.0 mg
Bovetemjöl/gryn  
11.9 mg
Hirsmjöl/gryn  
11.3 mg
Couscous   
10.2 mg

Källa: fineli.fi
Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...