Vad sägs till exempel om pulvret Grillin 2055 som skapar illusionen av träkolsgrillat kött, eller sk brownings agents som ger rätt färg till kött, om man så vill till och med i formen av konstgjorda grillränder?!
Alla tillsatser är dock givetvis inte av ondo. Det är lätt att svepas med av den i media ofta upptrissade och generaliserande tillsatshysterin (media tjänar ofta pengar på att spela på våra rädslor) men det är viktigt att skilja på helt naturliga ofarliga tillsatser, till exempel helt vanligt C-vitamin, askorbinsyra (E300) och tillsatser med konstaterade eller misstänkta hälsoeffekter.
Förutom möjliga negativa hälsoeffekter finns det dock flera andra starka anledningar till att undvika onödiga tillsatser.
En anledning är att produkter med stora mängder tillsatser oftast är av låg kvalitet och har lågt näringsinnehåll. Tillsatser är ett sätt att tjäna pengar. För att få ner råvarukostnaderna stoppar man i vatten och ökar volymen med förtjockningsmedel, för att sen kompensera detta lägger man till färgämnen, sötningsmedel, smakförstärkare och aromämnen för att få produkterna att smaka och se aptitliga ut. Används råvaror av god kvalitet behövs inte en massa smakförstärkare och färgämnen, så enkelt är det. En del tillsatser syftar till att förlänga hållbarheten (ibland i absurdum, varför ska kakor hålla i flera år?) men dessa utgör endast en tiondel av alla tillsatser, resten har kosmetiska syften.
En annan anledning att undvika tillsatser är rätten som konsumenter att veta vad vi stoppar i oss. Alla E-märkta tillsatser måste redovisas med nummer på innehållsförteckningen men detta gäller inte exempelvis aromer. De behöver endast skrivas ut som 'aromer' utan att vi har en aning om vad det står för och vilka ämnen de innehåller.
Vad jag önskar att alla innehållslistor tvingades specifieras som på min tandkräm! På dess (Kingfisher) innehållsförteckning specificeras alla ingrediensers ursprung och funktion. Precis vad man vill veta, eller hur! Var det kommer från och vad det är bra för.
Nästa anledning till att undvika tillsatser handlar om miljön. Själva tillverkningen av alla tillsatser genererar enorma mängder miljöfarliga avfall och därför sker en stor del av produktionen i länder som Kina eller Indien där miljökraven är mycket lägre än i exempelvis EU.
Livsmedelsprodukter som ofta innehåller många onödiga tillsatser är bröd, charkuterivaror (bland annat cancerframkallande nitrit och ofta olika aromer), glass och så givetvis olika sorters halvfabrikat. Rekordet är Rydbergs lätta skagenröra som innehåller hela 22 (!!) E-nummer och som har utsetts till vinnare i en tävling om flest e-nummer i en blogg på nätet.
Ett sätt att försöka dra ner på onödiga tillsatser är att välja KRAV-märkt. KRAV tillåter endast 28 E-nummer och inga färgämnen, klumpförebyggande medel, smakförstärkare eller sötningsmedel. Äkta Vara har tagit fram en märkning för tillsatsfria livsmedel, info om den och lista på godkända livsmedel hittas här.
Men barnmat får väl inte innehålla skräp? Nja. Falukorv, färdiga köttbullar, skinka, bröd, kex, pulvermos, godis och massor av sånt som marknadsförs som barnvänlig mat innehåller stora mängder tillsatser. Barnmatsburkar och vällingpulver får ej innehålla konserveringsmedel och färgämnen men i dem stoppar man däremot gärna i massa stärkelse (tex maltodextrin). Det används förutom i barnmat som förtjockningsmedel i yoghurt, dressingar, lotion, lightprodukter och annat som man vill ge en krämig konsistens. Det är också ett effektivt sätt att minska kostnaderna då det är billigt och kan ersätta dyrare ingredienser som frukt och grönsaker. Modifierad stärkelse innebär att stärkelsen förändrats kemiskt för att till exempel påverka konsistensen och används ofta i fettsnåla produkter. Det paradoxala är dock att modifierad stärkelse är mycket kaloririkt (men har lågt näringsvärde, dvs lågt innehåll av vitaminer, mineraler och antioxidanter).
Utöver det innehåller barnmat, gröt/vällingspulver och modersmjölksersättning ofta billiga oljor av låg kvalitet (läs mer om fetter här), syntetiskt tillsatta vitaminer och mineraler samt skummjölk vilket innehåller abnorma proteiner med misstänkt inflammatoriska egenskaper som associerats till ett flertal av den industrialiserade världens sjukdomar.
TILLSATSER MED RISK FÖR ÖVERKÄNSLIGHETSREAKTIONER:
Azofärgämnen
E 102 Tartrazin
E 110 Para-orange, Sunset Yellow FCF, Orange Yellow S
E 122 Azorubin, Karmosin (förbjudet i Sverige innan EU-inträdet)
E 123 Amarant
E 124 Nykockin (förbjudet i USA)
E 129 Allurarött AC
E 151 Briljantsvart BN, svart PN
E 154 Brun FK (förbjudet i Sverige innan EU-inträdet, förbjudet i bla Australien)
E 155 Brun HT (förbjudet i Sverige innan EU-inträdet)
E 180 Litorubin BK (förbjudet i Sverige innan EU-inträdet, förbjudet i bla Australien)
Konserveringsmedel
E 200 Sorbinsyra
E 202 Kaliumsorbat
E 203 Kalciumsorbat
E 210 Bensoesyra
E 211 Natriumbensoat
E 212 Kaliumbensoat
E 213 Kalciumbensoat
E 214-215 E 218-219 Bensoesyraestrar (parabener) (vissa förbjudna i bla Australien)
E 220-228 Svaveldioxid och sulfiter (vissa förbjudna i bla Australien)
Antioxidationsmedel
E 320 Butylhydroxianisol (BHA) (Förbjudet i Japan)
E 321 Butylhydroxitoluen (BHT)
Smakförstärkare
E 620-625 Glutaminsyra och glutamater
TILLSATSER MED RISKER FÖR BARN
TILLSATSER SOM ANSES KUNNA VARA OHÄLSOSAMMA FÖR SMÅBARN:
E 249 Kaliumnitrit
E 251 Natriumnitrat
E 252 Kaliumnitrat
- Används i charkuterivaror mm. Kan skada blodets syreupptagningsförmåga hos barn under 6 månader och har haft cancereffekt i vissa djurförsök.
E 310 Propylgalat
E 311 Oktylgallat
E 312 Dodecylgallat
E 320 Butylhydroxianisol (BHA)
- Används tex i potatismospulver, tuggummi, kakmix, torkade köttprodukter och soppulver.
E 321 Butylhydroxitoluen (BHT)
E 621 Mononatriumglutamat - den vanligaste smakförstärkaren
E 627 Dinatriumguanylat
E 631 Dinatriuminosinat
E 635 Dinatrium-5’-ribonukleotider
TILLSATSER SOM MISSTÄNKS KUNNA ORSAKA HYPERAKTIVITET HOS BARN:
E 102 Tartrazin
E 104 Kinolingult
E 110 Para-orange
E 122 Azorubin/karmosin
E 123 Amarant
E 124 Nykockin
E 128 Röd 2G
E 155 Brun HT
E 320 Butylhydroxianisol (BHA) - finns i D-droppar men sägs vara mängdmässigt under farliga nivåer.
Förutom ovanstående finns många tillsatser som visats cancerframkallande i djurförsök och som är förbjudna i andra länder. För utförlig e-guide rekommenderas Den hemlige kocken och Äkta Vara.
Mer läsning:
Den Hemlige Kocken – det okända fusket med maten på din tallrik. Mats-Eric Nilsson, Ordfront 2007.
kemikalier.eu
Konsumentsamverkan
Äkta vara
Matbluffen
Mer läsning om tillsatser och hyperaktivitet:
DN: 'Tillsatser i godis ökar risk för hyperaktiva barn'
Läkartidningen: 'Livsmedelstillsatser kan öka hyperaktivitet hos barn'
SOCKER
Både barn och vuxna äter mer och mer sötade livsmedel idag. Det handlar inte bara om uppenbara sockerbomber som läsk och godis utan framförallt gömt socker som finns i bröd, youghurt, nyponsoppa, müsli, ketchup, med mera. En liter fruktyoughurt innehåller mer socker än en 1,5 liters-flaska Coca-cola! Förutom ökade problem med fetma och övervikt håller nu också barns tandhälsa på att försämras. Mat med mycket socker och andra snabba kolhydrater ger glada och nöjda barn i en halvtimme-timme, därefter dippar blodsockerhalten snabbt och med den även humöret och energin. Här är en intressant ledare angående barn och snabba kolhydrater.Även om inte barnmat får innehålla tillsatt socker så är sockerhalten i många gröter extremt hög, ibland högre än i läsk! Det beror på att man använder ingredienser med hög sockerhalt, tex mjölk med mycket mjölksocker.
Exempel på sockerinnehåll
- En matsked ketchup (8 gram) = 1 sockerbit
- En liten burk yoghurt = 5 sockerbitar
- En portion barngröt = 5 sockerbitar
- En liten portion nyponsoppa (2 dl) = 5 1/2 sockerbit
- Ett glas Oboy = 5 sockerbitar
- En flaska läsk (33 cl) = 8 sockerbitar
- En liten portion Start russin (30 gram) = 7 sockerbitar
- En chokladkaka (100 gram) = 19 sockerbitar
- Godis (125 gram) = 31 sockerbitar
- Glass (100 gram) = 10 sockerbitar
